Hej på er ! Jag vet att jag lovade er alla att det skulle komma ett inlägg efter min första dag i skolan men nu har det ju inte kommit. Men jag har min orsak men för privata saker tänker jag inte gå in här. Men nu känner jag att jag kan hålla bloggen igång igen, i alla fall så som det ser ut nu. Men nog om det.
Alltså ja, min nya skola. Det blev dags förra året för mig att välja skola. Jag skulle gå ut grundskolan och det blev dags att endera gå till gymnasiet eller till en yrkesskola. Jag har haft en del saker i mitt bagage och till först tyckte mina läkaren att jag skulle ta tionde klass. Eftersom att jag inte skulle ännu behöva stressa så mycket osv. Men sommaren gick och allt började gå mycket bättre med precis allt. Så jag hade också sökt till Helsingfors Prakticum frisör-linjen då vi lagade gemensam ansökan med skolan och jag kom in där. Så när brevet kom hem så tackade jag ja till platsen. Nu just har jag börjat skolan då där och skall högst antagligen fortsätta tills jag har gått alla mina tre år färdigt.
Varför jag vill bli just frisör?
Jag har alltid sedan jag varit liten sagt att jag ville bli en frisör. Mina dagar gick åt att jag lagade hår och lekte att jag klippte dem. Mina bröder fick tyvärr alltid vara med och måste bära peruker för det var ju tråkigt när de bara hade kort hår.
Jag ville egentligen bli djursköterska men jag gillar väldigt mycket att kommunicera med människor och göra någonting och hitta på, använda fantasin. Då jag sedan läste om frisör-linjen så tänkte jag att, den linjen har ju allt jag söker efter. Och är det inte alltid roligt att göra frisyrer?
Det som man också får möjlighet är att höja andras självförtroende och att om en kund kommer jätte trött till frisören så får han/hon en skön huvudmassage och ett fint hår så blir han/hon ju glad och vem gillar inte att göra andra folk glada?
Det var min förklaring till rubriken, varför frisör?
Jag började alltså skolan på torsdagen. Här tills tycker jag att skolan är helt jätte bra. Jag har några bra kompisar på min klass som jag känner från förut och jag gillar att göra det som vi nu kommer att lära oss. Vi har hemskt långa dagar som tillexempel idag, men dagarna känns inte så långa fastän jag verkligen trodde dom skulle göra det. God mat, trevliga lärare, härliga klasskamrater och ett yrke man verkligen vill lära sig om så hur kan det bli bättre?
Förstås skiljer denna skola ( och alla andra yrkesskolor också förstås ) sig från den vanliga och trygga grundskolan. Du är ju i en yrkesskola helt frivilligt. Så du är där för din egen skull och ingen annans. Du måste ta massor med eget ansvar och satsa mera. Berättar dock inget av detta för någon annan orsak än denna: Det finns människor som undrar hur det blir när man skall till nästa ''steg'' i livet. Men jag kan nog säga att det blir nog åtminstone inte värre. Nu talar jag förstås om egen erfarenhet och vad jag har hört.
Student eller inte?
Alla av min familj, alltså min mamma, pappa, mormor, morfar osv. har gått gymnasiet. Oftast följer man '' traditionen '' och går själv till gymnasiet för att det är något din familj har gjort. Men inte jag. Jag väljer helt min egna väg. Skolan har aldrig varit tabu för mig utan jag har tyckt ganska mycket om att gå i skolan. Men jag skulle ändå aldrig tänka mig att gå till gymnasiet. Förstås tänkte jag att, nåå... min familj har gjort det och det känns dumt att inte göra det själv. Men vet ni vad? Det är ju DU som skall sitta i den skolan och DU som sedan skall jobba i det yrket du väljer och inte dina föräldrar. Det tycker jag är viktigt att alla ni tar en fundering på. Jo, alla är ni underåriga ( nästan alla ) då ni väljer skola, men det är ändå inte era föräldrar som väljer vad ni skall göra eller vad ni skall jobba med som stora eller något sånt.
Det var nu ett ganska långt inlägg om skolan, tyvärr, jätte tråkigt ämne jag vet. Men hoppas någon orkade läsa och trevligt om någon fick svar på sånt som man undrat.
Nu har jag talat riktigt tillräckligt så det får vara nog med den här gången. Hoppas ni tyckte om detta inlägg så hörs vi imorgon ! Ha det bra !





Inga kommentarer:
Skicka en kommentar